Spotify me

Är jag den enda i hela jäkla världen som inte har Spotify?
Jag känner mig så... utanför...

Update: Jag är spotifierad. Hurra! Gratis och väldigt lätt.
Min oerhört splittrade musiksmak finns att skåda här.

That guy

Jag står i bokhandeln och svettas ymnigt. In kommer en man i solglasögon och ser sig omkring. Han frågar efter Göteborgsböcker på engelska. Han ser bekant ut, men jag kan inte placera honom. Så jag bara tittar. Som en idiot. Han frågar efter något annat och jag svarar. Funderar på varför jag inte komma på vem han är. Han går runt. Jag stirrar. Han bläddrar i en bok. Jag glor. Jag har sett honom förut. Jag vet det. Brittisk. Medelålders. Men jag kan inte med att fråga. Det är en ren principsak. Om jag känner igen en kändis låtsas jag som ingenting. Som när Leif Pagrotsky var här inne. Han nådde inte upp till översta hyllan. Jag fick hjälpa honom. Det var roligt. Han tyckte vi var dyra. Det var också roligt. När Jonas Gardell var här inne ville jag krama honom, men jag vågade inte. När Ulf Ekberg var här inne frågade min kollega om han hade Coop-kort. Det hade han inte. Hursomhelst. Jag har låtsats som ingenting.

Men den här killen.

Irriterande.

Han närmar sig kassan och jag känner att jag måste säga något. Så jag gör det.

- You're that guy, aren't you?
- Yes I am, säger han, vänder på klacken och drar fort som fan.

När dörrarna susat igen bakom honom kommer jag på det.

Vem det var.

Neil Tennant.

Oh yes

När det är så här varmt kan det inte hjälpas.
De blekfeta benen måste luftas!

För gammal för den här skiten

Min rygg.
Min.
Rygg.

Jag är tydligen för gammal för att åka waveboard.

Gnnn..

Note to self

Införskaffa muddlare.

Är vi framme snart?

Jag har kommit fram till att det inte är optimalt att bila 50 mil. Nejnejnej.

Aldrig mer.

För att inte tala om alla döda grävlingar som jag grät över mellan Norrköping och Borås. OK. Jag fattar att det är svårt att väja i 100 km/h och grävlingar är kanske inte de smartaste djuren, men ändå. Uuuäää.

Saker som stör mig

Studenten.
Det är inte skrikandet.
Inte visselpiporna.
Inte flaskorna som ligger och skräpar överallt.
Inte glädjen (jag är inte så bitter än, tack så mycket).
Men technon.
Urk.

Äcklo

Dagens lunch:

Fanta och ölkorv

Jag var instruktör en gång i tiden.
Tränade regelbundet.
Fanta och ölkorv.
För helvete.

El sunko modemo

Mitt modem har gått sönder.
Det är tråkigt.
Jag är nämligen extremt (oh, så extremt) beroende av mitt modem.
Inte beroende som i "fasen, jag kan inte kolla mailen"

Beroende som i

GEMIGMITTKNARKGEMIGMITTKNARKGEMIGMITTKNARK

Ja, jag är sjuk. Ja, mina knän är förmodligen sönderstrålade på grund av all tid som jag suttit med datorn i knät. Igår hittade jag en liten skalbagge i skafferiet, vilket tyder på att jag borde städa mer och surfa mindre, men vad fasen. Jag äter ändå inget därifrån.

Jag har tejpat fast modemsladden med ultrafet tejp, så nu kan jag surfa fem minuter innan uppkopplingen bryts. Hillbilly style. Det är fult, men det fungerar.