måndag 30 april 2007

Tv 4 håller hög klass

Jag satt uppe till klockan 03 inatt och kollade på Nattliv. Nattliv är ett pissigt dåligt ring-in-och-gissa-vilket-ord-program, hostat av någon blåst brud som druckit 345 koppar kaffe och knaprat lite uppåttjack to top it all off innan hon klev in i studion. Jag har aldrig garvat så mycket i hela mitt liv. Folk ringde in och gissade, men ingen prickade rätt. Dessutom redogjordes det aldrig för vilka ord man gissat på tidigare, vilket innebar att folk ringde in och gissade på samma sak hela tiden.

Vilket ord: _ _ _ IST

Nazist? Nej. Ateist? Nej. Egoist? Nej. Ateist? Nope. Sadist? Tyvärr. Egoist? Nej. Ateist? Nej. Ateist? Nej. Ateist? Neeeeej. Solist? Nej. Solist? Nej. Solist? Neej. Ateist?

Jag vet inte vad som är värst. Att jag satt uppe mitt i natten och glodde på sådan skit eller att jag ringde in upprepade gånger och fick nobben. De asen vägrade koppla fram mig.

- Snälla, flickvän... De blåser dig bara. Du kommer inte fram. Jag lovar. Dessutom kan det vara vilket ord som helst som slutar på - ist.
- Klaffen.
- Det är dina pengar...

Ordet?

SOFIST.

Rätt uppenbart.

Vänta nu...

Nej, jag är inte sugen på att gifta mig. Jag planerar dessutom att gå ur svenska kyrkan asap. Jag är varken döpt eller konfirmerad, så jag kan lika gärna surfa vidare på den sataniska vågen till fullo. Begravningsavgift betalar man ju ändå. Och om jag mot all förmodan någonsin gifter mig (jag är smått anti-giftermål) så ska det göras utomhus. Gärna i Paris. Klyschigt så det förslår.
Men, nej. Jag är inte sugen. Jag vet inte ens varför jag tog upp det. Det mesta jag skriver här bör tas med en rejäl nypa salt. I alla fall när det handlar om giftermål och barn. Och gamla ex.

söndag 29 april 2007

Mister X

Mitt ex gifte sig i förrgår. Och jag var inte bjuden. Konstigt. Jag hade ju kunnat hålla ett jättefint tal.

Jag nämnde det för pojkvän.

- Förresten. X har gift sig.
- Jaha.
- Jag ville bara säga det.
- Trevligt, trevligt.

Jag vet dock inte varför jag nämnde det. Eller varför dagens låt är Natasha Bedingfield's I wanna have your babies. Ett oerhört märkligt sammanträffande. På min ära.

Jaysus

Jag googlade just: få snyggare bröst.

Lagras det i datorns minne? (Snälla, säg nej - jag vill inte att min dator ska få för sig en massa konstigheter)

Ut ur mitt huvud. Pretty please.

I'm gonna liiiiive foooreeever, don't you eeeever forgeeet...

Varför ska behöva lida ensam?

Tråkpolisen

I området där jag bor passerar det då och då ridande poliser. Kloppeti-kloppeti-klopp. Varje gång jag ser dem komma på sina monster (mitt förhållande till hästar är relativt kyligt - de skrämmer mig mer än clowner) vill jag att något ska hända. Jag vill se lite action. Jag vill se dem flyga över några bilar och galoppera ifatt någon slibbig typ med en tv under armen. Men det händer aldrig. Jag funderar skarpt på att rusa ut och daska till hästkrakarna i baken nästa gång de kommer ridande för att se vad som händer. Kanske.

Dagens jag fattar inte

Valborg. Jag kan förstå (eller, tja...) varför man vill dra på sig studentmössa och sjunga in våren med sånger om att vintern rasar ut etc., men jag är inte på det klara med varför folk super arslet av sig. Nyår - visst. Midsommar - visst. Valborg - varför?
Kan ju bero på att jag är 155 år. När jag var ung brukade jag sitta och kolla på kottar. Fanns det inga kottar fick man kolla på ingenting. Det var tider det.