Epilog

Jag har inget mer att säga, tänkte hon och försvann obemärkt ut i periferin.

Men kanske ändå att jag kommer tillbaks en vacker dag, mumlade hon när hon stängde sin laptop och la upp fötterna på det icke-existerande skrivbordet. Kanske är det där med en egen hemsida inte en så pjåkig idé när allt kommer omkring. Hon bet lite på tumnageln. Kanske inte. Men inte än på ett tag. Inte läge än. Nu skulle hon bara sitta här. Och vara.

Men här finns jag fortfarande kvar. Jorå. Helt död är jag inte. Än.

Kalla mig slaskhinken

Första steget i riktningen mot ett hälsosammare liv:

sluta äta chokladbollar mitt i natten.

...

Äh, vad fan.

En blogg. Till.

På sistone har jag känt ett allt starkare behov av att utrycka mig i bild istället för i skrift. Därför har jag startat upp en liten fotoblogg. Om någon vill ha adressen, maila mig. Jag är nog inte redo att lägga ut den här. Än. Men lite feedback är ju alltid kul. Bekräftelsejunkie som jag är.

mskeepyourdistance (snabel-a) hotmail (punkt) com

Go on.
Det hade varit roligt att se åtminstone ett mail i inkorgen när jag kommer hem från pissdisken på caféet ikväll.
Gärna från någon annan än min mamma.

Min fix

Det finns bloggar som jag inte vill läsa, men det går bara inte att sluta. Jag dras till dem likt flugor till skit. De ger mig nada och jag stör mig hejdlöst på såväl särskrivningar som barnsliga kommentarer, men jag kan ändå inte låta bli. Det är värre knark. Jag äcklar mig själv. Just say no, kan man tycka. Men nej. Inte.

Sviterna efter

Inatt drömde jag att en fästing stor som min knytnäve krälade runt på golvet. Jag kommer aldrig kunna få ner en matbit igen. Åtminstone inte saker som påminer om fästingar i utseendet.
Stora, saftiga bigarråer. Vindruvor. Fyllda chokladkulor. Linser. (Inte för att jag äter linser så jädra ofta, men ändå) Blåbär. För att inte tala om kebabpizza som för evigt kommer associeras med blääää.
Ja. Det var väl ett axplock.

Urk

Min pojkvän plockade precis bort världens största fästing från benet och satte sig därefter ner och åt pizza. Allt medan jag jobbade hårt för att hålla nere min.

- Ska du inte äta mer?
- Jag är nöjd, tack.