fredag 30 november 2007

Spinn me round baby

Näpp. Om man skulle gå och misshandla skrevet lite till.
<--Medeltida tortyrredskap

Klockan är 13.43 och allt är lugnt

Jag såg lite på Insider igår. Har inte Robert Aschberg sett likadan ut... jämt? Jag undrar om han botoxar sig.

Självbehärskning noll

Jordnötssmör på crostini är gudomligt gott. Tills man börjar må illa, that is. För att inte tala om tårta till frukost. Efter gröten, alltså. Först fibrer, sedan sockerkoma. Nackdelen med att fylla år är att kyl och skafferi svämmar över av saker som annars inte finns där.

Mmmm... Jordnötssmör...
Mmmm... Crostini...
Mmmm... Tårta...
Mmmm... Pepparkakor från Pepparkaksbageriet...
Mmmm... Ostar...

Fasen. Jag kan verkligen inte ha någonting hemma. Jag dras likt en magnet till köket och innan jag vet ordet av står jag och äter jordnötssmör direkt ur burken. Jag är den mest tragiska människa jag känner. Det hjälper inte ens att jag ber pojkvän gömma allt onyttigt som jag kan tänkas hugga in på. Maken till kassa gömställen får man leta efter. Man behöver ju inte leta alls. Med gömställen menas: Gå ut och gräv ner det. Gärna i en annan stadsdel. Inte: Lägg det längst upp i bokhyllan. Lite mer kreativa gömmor, if you please.

torsdag 29 november 2007

Det är jag och Lucky Luke

För övrigt vill jag bara tillägga att träningsuppehåll kan leda till ofattbar värk på vissa onämnbara ställen* dagen efter att man återupptagit hurtbulleriet. Det känns fortfarande som om jag satt på en cykelsadel, dammit. Jag har gått som en tecknad cowboy hela dagen.

*Mellan benen. Maj gad.

Hitta det inre lugnet

Jag vet inte om jag pallar så värst mycket mer. Känslomässig overload. Jag har fortfarande inte smält att jag snart är bostadsrättsinnehavare - nu måste jag dessutom ladda inför LONDON BABY! Jag har aldrig varit i London. Jag har varit insnöad på Paris under så lång tid att det liksom inte finns fler platser på min världskarta. Vad gör man i London? Förutom äter fish and chips, då. Och ropar Cheerio, ole chap! åt förbipasserande.

Jolly good, mate! Cheerio!

Men åh. Jag har ju helt glömt bort att tala om för hela världen vad jag fick i födelsedagspresent. Jag letade som en galning i såväl garderober som köksskåp, men hittade ingenting. Så jag gav upp. Det var jävlar i mig en välgömd present, muttrade jag för mig själv efter att ha grävt igenom lådor och resväskor och kollat bakom elementen och under sängen. Jag började faktiskt tro att jag inte skulle få något alls. Men det fick jag.

WOOHOO! LONDON, BABY!

Klapp klapp klapp!!!

Vaknade imorse av att jag applåderade hysteriskt.

- Vad händer? undrade pojkvän.
- Jag ger mig själv en applåd för att jag sovit så duktigt, svarade jag nyvaket.

Minns att jag drömde om en skål fylld till brädden med chilinötter. Har dock svårt att förstå varför jag skulle vilja applådera den. Måste varit en sjuhelvetes skål.

UPDATE: Jag måste ändå medge att det är trevligare att vakna och applådera än att vakna skrikande och tro att jag kissar spindlar. Hell yes.

tisdag 27 november 2007

The big two eight

Jag fyller år imorgon. Det ska jag fira med en grapefrukt och några matskedar jordnötssmör innan jag jag sprintar iväg till Pepparkaksbageriet som säljer ut sitt kvarvarande lager av gudomligt goda citronpepparkakor - citronpepparkakor som liksom smälter i munnen och får en att gråta av lycka. Sedan ska jag inmundiga obscena mängder av sagda pepparkakor och toppa med lite marsipanglass. Eventuellt ska jag trycka ner lite mat också. Och champagne. Att fylla år är det bästa som finns.

...

Finns det väldigt, väldigt små fallskärmar? Jag tänker katt. Jag tänker tredje våningen. Jag tänker splat!

Bastu. Nuff said.

Jaha. Då var man skuldsatt upp över öronen. Men jag äger* i alla fall (rättelse: kommer SNART att äga) varenda liten sabla kvadratmeter. Plus att jag (jajaja, VI då, om det nu ska vara så noga) har en walk-in closet. Ärligt talat är jag faktiskt inte hundra på exakt vad en walk-in closet är, men om man kan gå in och ut ur garderobsskrället definierar i varje fall jag det som en walk-in closet. Walk in. Walk out. Walk in. Walk out. Jag ägnade mig mestadels åt att göra just det medan pojkvän undersökte lister och kontakter. Sedan skakades det hand med mäklaren och imorse skrevs det på en sisådär artonhundra papper.

- Är du säker på det här nu, pojkvän? viskade jag medan vi var i full färd med att sätta våra kråkor på papper efter papper. Nu finns det ingen återvändo. Är du riktigt, riktigt säker på att du vill göra det här?
- Sluta! Du gör mig nervös.

Mmmm... Tredje våning... Balkong... Utsikt... Ingen som klampar ovanför... En granne som tycker lugna hemmakvällar är det bästa som finns... En tvättstuga där maskinerna inte har tvåhundra år på nacken... Och bastu. Bastu! Nu hatar jag ju att basta, men ändå. Nästan så jag har överseende med det fula kaklet i köket och det pyttelilla badrummet. Var la jag nu min slägga?

*Jag äger, banken äger, föreningen äger... Meh.

söndag 25 november 2007

Sökes: harmoni

Jag vill ha mina länkar till vänster. Jag blir så stressad av att ha allt på en sida. Det går liksom inte för sig. Dessutom vill jag göra mina rubriker större. Men det vill sig inte. Kodhjälp, någon! Kodhjälp!

Varde vitt

Yes! Ingen mer bajsrand längst upp! Eller....?

Korvstoppning

Nu har jag suttit och pressat in lite drygt 400 år engelsk litteraturhistoria i skallen på blott en dag. Min hjärna är puré. Hundra spänn på att jag inte kommer ihåg ett skvatt när jag väl sitter i tentasalen imorgon.

Misse bloggar

Lita på rosa. Farväl till fläckar.

Damm är damm är damm

I ett frustrerat försök att snygga upp här hemma tar pojkvän fram Rolfy* och stönar:

- Gode gud så det ser ut. Hur kommer det sig att din lilla hörna är den snuskigaste i hela lägenheten? Vet du ens vad damm är?
- Ja.
- Vad är det då?
- Jag vet vad damm är.
- Så säg då.
- Det är... Jag vet vad det är.
- Du vet inte.
- Jo.
- Nej.
- Jo. Det är... damm.
- Du sitter i vägen.


*Dammsugaren. Duh.

Vive la France!

Känn de franska vibbarna. Denna layout är här för att stanna. Var är min crêpe?

UPDATE: JAG ÄR VIT IGEN! DET FUNGERAR! WOOHOO! (Men vive la France i alla fall!)

lördag 24 november 2007

Folket har talat

Oj oj oj. Pizza it is.

Klä upp er. Det vankas gala.

Jag tänkte också ha en liten gala (nu när jag ändå sitter här i cocktailklänning och allt).

Årets blogg:

De nominerade är:

Jag

Vinnare:

Jag

Motivering: Som enväldig domare skiter jag högaktningsfullt i att svara på det.

Skål för mig! Klink!

fredag 23 november 2007

Då är man nödig

Jag gick i sakta mak Drottninggatan fram när det hastade förbi en synbart stressad mamma med tillhörande son. Hon hojtade följande:

- Mamma måste verkligen bajsa, lilla gubben! Mamma är så nödig så nödig så hade hon haft en påse hade hon bajsat i den.

Det tyckte jag var lite roligt.
(Har jag inte nämnt "bajs" oroväckande ofta på sistone? Mjo.)

Lite mer glögg?

Mmmm.. Jordlunga... Host, host... Jag har aldrig tänkt på hur mycket jord som egentligen får plats i en kruka. Eller hundra krukor. Nu vet jag. Långa naglar definitivt ett nono när man jobbar i blomsteraffär. Imorgon ska jag vara värdinna på vernissagen som den lilla blomsterbutiken jag extraknäcker i håller. Jag ska se till att det finns glögg, fixa pepparkakor med ädelost och vara allmänt käck och trevlig. Och det bästa av allt: jag ska ha på mig cocktailklänning. Bättre än så blir det inte.

torsdag 22 november 2007

Part-äj

Den 1 december måste ni gå till Sticky Fingers kl 20 och lyssna på brAnd som har releaseparty. Själv ska jag äta tårta och marsipangrisar den kvällen och kan inte närvara. Men jag lovade en vän att skriva om det här. Hon slår mig annars.

Do tell

Är det svårt att lära sig InDesign?
Låt mig omformulera... Harkel...
Skulle JAG kunna lära mig InDesign?

En krans, någon?

Vit bakgrund går inte. Bajset kommer tillbaks. Verkar fungera när jag har någorlunda färgad bakgrund. Att förändra sig lite då och då är dessutom bara nyttigt. Rött är så rätt.

Jag ska förresten extraknäcka i en blomsteraffär över jul. Började idag.

- Ja, hej. Jag skulle komma och presentera mig idag.
- Jaha. Javisst. Hej! Kan du börja jobba typ... nu?

Miss KYD, växtdödaren nummer ett, ska jobba med blommor. Mina skrumpna, döda IKEA-plantor vittnar om mitt enorma engagemang. Men jag klarade mig finfint. Förutom att jag sprang in med huvudet före i ett glaskåp. Men det är väl smällar man får ta. Så. På mitt CV kan jag nu även lägga till: en fena på att binda kransar. Jag vågar knappt tänka på hur grym jag kommer vara på kransbinderi efter jul. Sug på den.

onsdag 21 november 2007

Ärtigt värre

Jaha, bloggj***l. Jag får väl vara grön då. Hellre grönt än bajs.

tisdag 20 november 2007

Bajs all over my baby!

Alltså, jag kan inte ens titta på skärmen längre. Jag tappar ögonen. Allt jag ser är bajs. Kan någon hjälpa? Pretty please. Med socker på.

UPDATE: Bajsbården finns bara på första sidan. Inte när man klickar på respektive inlägg...

Herre. Gud.

Jag har varit och pratat med banken. Ja, man kan visst inte köpa en lägenhet bara sådär. Det krävs tydligen pengar. Lånelöften och kalkyler och annat bjäfs. Jag insåg ju att det rörde sig om vansinnigt (i min värld är det i alla fall vansinnigt) mycket pengar. Men när hon den där bankmänniskan la fram en kalkyl på vad den totala månadskostnaden skulle bli höll jag på att dö. Allvarligt. Jag kände hur hjärtat skrumpnade ihop likt ett russin i bröstet och drog sin sista suck. Det måste vara en felkalkyl, tänkte jag och försökte hålla god min. Då la hon fram en värsta-scenarie-kalkyl och jag gjorde nästan i brallan. Ja, eller i strumpbyxorna.
Nog för att min nuvarande hyreslägenhet är skruttig, men jag har i alla fall råd att äta. Enligt de där monsterkalkylerna som jag fick ta del av på banken hade jag förmodligen fått nöja mig med fickludd till lunch och gröpa ur naveln till middag. Jesus.

What the fuck?

Är det någon mer än jag som ser den där bajsbruna bården ovan? Snälla, säg nej. Jag får inte bort den och vill inte ha en bajsbrun bård.

UPDATE: DEN ÄR LÄNGST NER PÅ SIDAN OCKSÅ! MERDE!

måndag 19 november 2007

Glasspizza

Hur prioritera? Bo nära glassbar eller granne med världens godaste pizza? Dessa val.


Mmmm... Glass....

Mmmm... Pizza....

Fördelar med att bo nära glassbar: Varje dag är en fest.
Nackdelar: Inga. Ja, det vore väl Beach 2008 då. Men vem bryr sig.

Fördelar med att bo nära bästa pizzan i stan: Slippa gå till elaka pizzamannen som i nuläget är närmast.
Nackdelar: Inga. Förutom kolesterolvärdet då.

Glass eller pizza? Hjälp!

söndag 18 november 2007

Just det, ja

Jag har visst glömt att tala om för min familj och vänner att det kikas på lägenhet. Jag trodde det räckte att nämna det i förbifarten här. Ibland glömmer jag bort att det finns en riktig värld där man inte avslutar sina meningar med en glad smiley. Så. Jag kollar på lägenhet. Kollar. Det är allt. Jag hör av mig när jag behöver flytthjälp. (Ja, ni ska hjälpa till, phahaha!)

Visning numero två - check

Nu har jag varit på ännu en visning. Det luktade bajs på toaletten, men det berodde enligt mäklaren på att ingen bott där på ett bra tag. Avloppet behöver bara komma igång igen. Jag misstänker dock att den förra ägaren ligger inkilad under badkaret, därav lukten.
Jag fick ju lite schyssta tips av några läsare om hur man ska bete sig när man går på visning. Jag har därför både knackat i väggar, öppnat och stängt fönster, spolat i toaletten, sniffat avlopp, nästan slitit loss köksskåpen för att kolla hur bra de sitter, inspekterat att vattnet rinner som det ska samt förvissat mig om att det ligger en pizzeria i närheten. Check check check.

- Pojkvän! Vår favvopizzeria ligger bara ett stenkast härifrån! Omigod!
- Vi kan inte köpa en lägenhet bara för att det finns en schysst pizzeria i närheten.
- Klart vi kan!

Mmmm... Pizza. Nästan så jag har överseende med liklukten på toaletten. Imorgon vankas det ännu en visning. Tyvärr har en bekant siktet inställt på samma. Jag blir nog tvungen att döda honom.

Mmmmm... Rosa.... Mmmmm...

Jag hatar julkort. Jag blir bara stressad och spattig, eftersom jag alltid glömmer att skicka själv. Dessutom har jag aldrig förstått mig på folk som tycker att Jenny Nyströms tomtar är det vackraste som finns. De skrämmer mig lite. Ser ut som små onda vättar. Jag menar, titta bara. Visst ser han ond ut? Vad har han i säcken? Och rökning är inte bra för hälsan.

Minnas julkort, däremot. Vem blir inte glad när det dimper ner ett rosa kort på hallgolvet? Jag har beställt dessa. Jag tycker att alla andra borde detsamma. Mer grisar åt folket!
Julkorten hittar du här.

lördag 17 november 2007

Kanske en dag

På en after work för någon månad sedan (eller två, minns inte, tiden bara rinner iväg) råkade jag outa att jag minsann hade en lite ytligare blogg där skrev om sådant som jag inte kan skriva här. (Inte för att jag är särskilt djup här eller för att det är något fel på att vara lite ytlig.) Jag och min stora käft. Men jag lämnade inte ut adressen. Tack och lov. Jag la dock ner den rätt snabbt. Men nu har jag startat upp den igen, fast alla piniga inlägg är raderade. Jag vågar inte outa den här än, men ge mig lite tid. Kanske en vacker dag. Kanske.

Gaser i natten

Jag jobbade natten till idag. Det tar på krafterna att vara klarvaken hela natten. Jag vet inte hur jag mäktat med att jobba natt mer eller mindre heltid för inte så länge sedan. Jag kände mig som ett utskitet äpple när jag äntligen kröp ner i sängen klockan 8 imorse. Aldrig mer. Dessutom jobbade jag med en som gick runt och fes. Hon liksom låtsades som ingenting och så plötsligt bara BRAT! Visst blir man bubblig i magen av att jobba knepiga tider, men kom igen. Man behöver väl inte gå loss helt? Kanske är jag pryd, men jag uppskattar inte att bli pruttad i ansiktet bara så där. Såvida det inte finns ett jävligt bra skäl.

Du är det du skriver

Ibland önskar jag att jag inte hade skrivit vissa inlägg. De speglar inte min personlighet för fem öre. Sedan blir jag sur och tänker aw, fuck it. Om folk tror att jag är det jag skriver kan de ta sig någonstans. Nu ska jag äta citronchoklad och måla tånaglarna. Det är ju trots allt lördag. Ja, eller, jag ska i alla fall äta citronchoklad.

45 minutes is all it takes

I byn Gapun som ligger i Papua Nya Guinea löser man äktenskapsdispyter genom att kvinnor som känner sig förorättade står och skriker på sina män i 45 minuter medan grannskapet tittar på. Männen ifråga har inget annat val än att stillatigande ta emot.
Mmm... Internet.... En outsinlig källa när det gäller värdelöst vetande...

Doh!

Satt vid datorn igår när den trådlösa musen plötsligt slutade fungera. Jag ömsom skakade den, ömsom dunkade den i bordet, men den ville inte. Jag bytte batterier, men den ville inte. Jag bytte batterier igen eftersom gamla batterier på något magiskt vänster ibland lyckas leta sig tillbaka ner i förpackningen, men den fungerade fortfarande inte. Jag kröp under bordet och ryckte i sladdar. Jag skakade musen ännu mer och funderade på att kasta den i väggen. Jag svor och jag grät och jag skrek lite tyst, men den vägrade att gå igång. Lilla vita pilen var som fastfrusen på skärmen. Helt död. Idag gick jag igenom samma procedur igen. Skaka. Gråta. Svära. Byta batterier. Fundera på att slänga i väggen. Efter det återstod bara en sak. Be om hjälp.

- Musen är trasig, pojkvän.
- Trasig?
- Ja. Jag har prövat allt. Jag har bytt batterier och kollat sladdar och skakat och hållit på, men den är död död död.
- Få kika.
- Jag har prövat allt, säger jag ju. Vi får köpa en ny.
- Verkligen?
- Men ja!
- Men du...
- Vad?
- Du har ju satt bägge pluspolerna uppåt...

torsdag 15 november 2007

Shout out loud

Och så en rejäl shout out för min mamma som fyller 50 idag. Hurra!

Förlorat visningsoskulden - check

Inget bubbel. Inga snittar. Dock en liten skål Gott & Blandat. Jag är INTE imponerad. Jag kräver snittar och bubbel. Jag kräver en mäklare som är lite mer engagerad. Jo, jag fattar att man inte kan ta i hand när man har stukat tummen, men jag förväntar mig åtminstone att man ska följa efter mig överallt och fråga om jag vill ha ännu ett glas skumpa. Mer champagne, fröken? Kanske en gurksandwich till? Men nu vankades det ju varken bubbel eller trekantiga gurksandwiches med bortskurna kanter och jag känner mig grymt lurad. Dessutom var det ett råtthål med utsikt mot vägen och en illaluktande toalett. Antingen behöver avloppet göras rent eller så har någon med seriösa magproblem varit därinne och gjort ifrån sig innan vi kom. Då hjälper inte ens tända ljus och blommiga träskor som är strategiskt placerade på golvet intill sängen för att det ska osa lite Carl Larsson. Vem har träskor inomhus? Vem drar på sig ett par träskor på morgonen? Och så var det ju det där med att det var så oroväckande tyst på övervåningen. Nästan så man börjar misstänka att mäklaren mutat grannarna för att de ska hålla sig borta. "Här är femtusen spänn. Sitt helt blickstilla de närmaste två timmarna så idioterna som dyker upp mellan 18 och 20 inte hör hur satans lyhört det är. Bra så."
Näpp. Nästa visning, here I come.

Är det förresten OK att öppna skåp och pilla på saker ting? Hur stora friheter får man ta sig på visning? Berätta, berätta.

Mmm... Snittar... Mmmm... Skumpa...

Jag ska på lägenhetsvisning ikväll. Jag har aldrig varit på visning förut så jag är lite osäker på vad som händer. Men det vankas väl snittar? Och skumpa? Annars går jag inte.

Minnesvärda citat

"An eye for an eye only ends up making the whole world blind."
Gandhi

"This is an ex-parrot!"
Monty Python

"Every fight is a food fight when you’re a cannibal.
Demetri Martin

"Fetaost i burk är ovärdigt. Ovärdigt!"
Miss Keep Your Distance

"Man har inte levt förrän man har torkat sig med en Melittapåse."
Miss E

onsdag 14 november 2007

Frossat - check

Ostkaka har inmundigats. Jag kokade till och med sylt själv. Mer husmoderligt än så blir det ICKE!

In i väskfördärvet vi gå

Jag budade precis hem en sak som jag suktat efter hur länge som helst. Jag hoppas att den är äkta. Hoppas, hoppas, hoppas... Jag orkade helt enkelt inte invänta eventuella reor i IRL-butikerna. Och Åsa vill ha ett syskon. Vad kan jag säga, kära Missy. Jag lever farligt. Faarligt, faarliiigt...

Håll om mig någon. Det här kan gå precis hur som helst.

Som coolmint för själen



Vissa får buzza ostbågar. Jag får buzza Lambi. Lambi coolmint och Lambi balsam. Var ligger rättvisan i det? Jag bara undrar. Jo. Visst. Fint. Det är gratis och jag borde säkert vara tacksam, men hur har man egentligen tänkt att jag ska gå tillväga? Va? Gå runt bland alla mina vänner och bekanta och avlägsna släktingar och bjussa på snytpapper? Och hur ska man betygsätta PAPPER?

Jovars. Det här kändes ju extra... milt. Skönt för gumpen. Ja, eller näsan eller vad man nu ska använda det till. (Och jaaaa, Miss E, jag veeeeet att du tycker att jag om någon är i starkt behov av allt vad papper heter och jaaaaaaa, det är stor skandaaaaaal att du var tvungen att torka dig med en Melittapåse vid ett tillfälle när jag hade slut på toapapper, MEN GET OVER IT!)

Jag är världens mest otacksamma buzzare.

Better be soft. Jag säger bara det. Better. Be. Soft.

Dagarnas dag

Ostkakans dag. Say no more.

Potentiell födelsedagspresent?

Nej, tack. Inte ens om jag så fick betalt. Håll dig borta från min kyl. Basta.

Hör mitt vrål, manusförfattare!

Jag tolererar inte att Sara dog bara tjoffbompang sådär i Prison Break. Någon som vet vart man vänder sig om man vill klaga?
Får hilvide!
Jag menar, det kunde väl legat en kapad tumme eller en avhuggen fot eller nå't i den där lådan. Men, neeeeej.... Självklart måste det vara Saras huvud. Självklart måste alla förhoppningar man någonsin haft om att Michael och Sara ska bli ihop grusas likt... likt... Jag kommer inte på något bra här. Men det suger! SUGER!

Få bilar lyckades ta sig uppför den långa backen

Tenta nummer ett i raden av många närmar sig med stormsteg och jag gör inget annat än pluggar just nu. Eller, tja... Jag tvivlar på att det finns folk som intresserar sig för det jag läser, men eftersom jag behöver en liten break samt vill flasha lite (o)kunskap kommer här ett litet smakprov:

En gubbe vid namn Trudgill, som ingen förutom lingvistikerna bryr sig särskilt mycket om, satt länge och väl och grubblade på hur han skulle kunna göra översiktskurser i språkhistoria världen över ännu lite mer tråkigare. Ah, väste han till slut och tände sin pipa och hostade i trekvart, men fortsatte trots det att blossa på pipan, eftersom han ju är engelsman och engelsmän röker pipa. Det vet ju varenda kotte. Sedan rättade han till sin tweedkavaj med läderlappar på armbågarna och plitade ner en mening på ett papper.

VERY FEW CARS MADE IT UP THE LONG HILL

Sådärja, mumlade han för sig själv och skrockade lite med pipan dinglandes i ena mungipan. Då var jag väl färdig för idag. Jolly Good. Dags att gå ut och äta lite fish and chips. (Fast han sa det naturligtvis inte på svenska) Och så gick han och åt fish and chips. Och här sitter jag och tragglar med sagda mening som går ut på att orden kan uttalas olika beroende på var i England man bor. Och nu ska vi se vad jag kommer ihåg.

*Harkel*

VERY -- 'y' kan uttalas /e/ /I/ /i:/

FEW -- 'ew'-ljudet uttalas /u:/ eller /ju:/ - antingen droppar man eller petar in ett /j/

CARS -- /r/ uttalas olika beroende på var man kommer ifrån. Sydvästra England och Lancashire samt Skottland och Irland uttalar /r/ med tungan/tungspetsen uppåt/bakåt (rhotic vs non-rhotic).

MADE -- 'a' uttalas /ei/ /ie/ /e/

UP -- 'u' uttalas /u/ i norra England och /^/ i södra delen (även Skottland och Irland).

LONG -- 'ng' uttalas antingen /ng/ eller /n/

HILL -- 'h' kan droppas: 'ill
-- antingen mörkt /l/ (lyft tungryggen lätt mot mjuka gommen, tungspetsen pressas mot tandvallen) eller ljust /l/ (tungryggen stannar nere)

Så. Var det lika skönt för er som det var för mig? Aaahhh...


Men det var på håret

Jag lever.

måndag 12 november 2007

Note to self: inte dö

Jag hatar att ha ont i ryggen. Jag hatar att inte kunna gå på SEXY TISDAG-passet. Inte för att jag ser särskilt sexig ut när jag dansaerobicar loss i brallor som ständigt åker in i baken. Jag går mest för instruktörens skull. Han är en show i sig. NU ÄR VI STRIPPOR ALLESAMMANS! ATTITYYYD! Det enda min rygg tillåter för tillfället är spinning. Ikväll ska jag därför utmana mig själv lite och testa värsta megapasset. Eftersom jag blir spyfärdig av 30-minuterspass ska det här bli mäkta intressant.
Om jag inte återkommer är det med största sannolikhet på grund av att jag är död.

söndag 11 november 2007

E som i effektivitet

Eftersom jag är den lataste människan jag känner, har jag, i förhoppning om att om så bara en gnutta information ska lyckas leta sig in i skallen på mig, börjat lägga viktiga anteckningar bredvid tangentbordet. När jag sitter och slösurfar slänger jag då och då en blick på sagda papper och mumlar

terror
horror
lust
rape
incest
the attraction of evil

samtidigt som jag klickar hem ännu ett doftljus från eBay. Min simultanförmåga är outstanding, om jag får säg det själv. Om min lärare i The Gothic Novel kunde se mig nu.

lördag 10 november 2007

Aarrgh

- Jag fixar inte det här. Du måste ge mig en ledtråd. Min födelsedagspresent - kan man ta på den?
- Kanske.

Kinesisk vattentortyr nästa. Jag SKA knäcka honom! Jag letade upp de mest omsorgsfullt gömda födelsedagspresenter och julklappar när jag var liten. Det här är ingenting. INGENTING!

Tidig 90-talspop is the shit

Jag har lyckats lägga till en funktion på Facebook som gör att folk kan se vilka låtar jag nyligen spelat upp på datorn. Det känns så inte alls coolt att se The one and only med Chesney Hawkes ligga där. Jag skäms nästan. Tack och lov att man inte kan se vad jag googlar. Ja jävlar. Det hade varit rätt festligt. Not.

Men åh!

Alltså. Till och med pojkvän är här och läser nu. Ingenting är heligt längre. Toa med öppen dörr nästa. I och för sig går toalettdörren ändå inte att stänga ordentligt så jag antar att vi är där redan.

En vahettere, tack!

På gårdagens after work (man kan after worka även om man inte workar) stod jag och två andra bloggpinglor (naturligtvis är även jag en pingla - i en Laura Ingalls i Lilla huset på prärien-klänning) i baren och skulle beställa drinkar.

- Vad ska ni ha?
- Öl.
- Öl.
- Jaha.
- Du då?
- Mjo. Jag tänkte ta en... sådan där... eh... vahettere... eh... med jordgubbar och sprit.
- Strawberry Daiquiri?
- Precis.
- Du kommer inte ut särskilt ofta, eller hur?
- Klaffen.

Och så ett fyrfaldigt leve i efterskott för Miss E som fyllde år igår! Hipp hipp!

torsdag 8 november 2007

Oj, vad jag läser

Jag är inte här egentligen. Egentligen sitter jag och läser i skenet av ett doftljus som luktar något odefinierbart. Och ryggen är fortfarande paj. Inget hjälper. Inte jordnötssmör. Inte choklad. Inte Jonas Gardell. Ingenting. Men snart är det jul och då kommer marsipangrisarna. Mmmm... Marspiangrisar... Jag blir så uppspelt att jag inte ens kan stava ordentligt. Bräutigams marsipangrisar. Snart... Snaaart...

söndag 4 november 2007

Tillfälligt avbrott

- What read you my lord?
- Words, words, words...

- What eat you my lord?
- Peanut butter, peanut butter, peanut butter...

Fyra tentor om två veckor.
Tillbaks om ett ögonlock.

Inför Facebook är vi alla lika

Upp med handen alla som skapat Facebook-konto till sin katt.

*räcker upp handen*