Epilog
Jag har inget mer att säga, tänkte hon och försvann obemärkt ut i periferin.
Men kanske ändå att jag kommer tillbaks en vacker dag, mumlade hon när hon stängde sin laptop och la upp fötterna på det icke-existerande skrivbordet. Kanske är det där med en egen hemsida inte en så pjåkig idé när allt kommer omkring. Hon bet lite på tumnageln. Kanske inte. Men inte än på ett tag. Inte läge än. Nu skulle hon bara sitta här. Och vara.
Men här finns jag fortfarande kvar. Jorå. Helt död är jag inte. Än.
12 kommentarer:
nämen? vaffådådå? och vad gör du och hur går det med böckerna och klänningarna och halsbanden och lokala pizzan och chokladbollar och pojkvännen och studierna och allt??
skriv gärna en kråka på Fejjan om du orkar och hinner.
Tur att hon finns i verkligheten också då. Annars hade jag gråtit blod.
Det här suger ju! Får man verkligen bara sluta sådär hipp happ hux flux hursomhelst?
Näe vet du vad, nu blir det Lille Skutt-tårar.
Kom tillbaka snart igen!
åh. gillar ju bloggen. men du är fin, så det är ok.
Jamendå!
Skönt att du inte försvinner helt. Och hoppas att du hintar i framtiden om vart och om du återuppstår och i vilken form. Vackra foton gör du ju också :) Ha en fin dag!
Så trist, så trist... :( men jag följer den andra bloggen då istället då då... Men man kommer sakna skriveriet i denna blogg!
Jag saknar dig redan, på sant alltså. kramar!
Nej!
NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!
Miss KYD! Du fattas mig! Kom tillbaka och det genast, annars ska jag smyga mig in till dig en mörk natt och stjäla din..din..din..
hmmmm
ALLT ditt godis och särskilt alla dina chokladbollar. Så det så!
tur att du finns kvar i bilder, annars hade jag dött! men kom tillbaka hit också ibland :O
Mäh, okej då... Tur för dig att du finns på andra stället också, och att du gör så fina bilder! *ilsket stirrande*
Skicka en kommentar