What's for dinner?
De senaste veckorna har jag mer eller mindre levt på majskolvar. När jag kommer hem från jobbet är jag på tok för trött för att laga mat. Att öppna en konservburk är i princip vad jag mäktar med. Lyckligtvis gillar jag majskolvar. Men nu börjar jag tröttna lite. Majskornen liksom växer i munnen och jag kommer på mig själv med att gå runt och tänka
kött
biff
dött djur
ge mig!
7 kommentarer:
Och på mitt håll äter vi ärtor.
Länge leve fryspåsar!
Så du tänker inte på chokladmousse? Med... katthår? Inte? Är du riktigt säker?
men ut å skut en duva i parken för tusan...:D
Uääääk, låter äckligt med majskolvar dag ut å dag in..
Du MÅSTE träna upp pojkvän så att han har maten på bordet färdig när du kommer hem..det bör finnas bra dressyrkurser på nätet...:P Annars får du ta till Mcdonalds eller pizza..;)
"Träna upp pojkvän..." Hrmpf. Han är väl antagligen hungrig också.
Jag har levt på ett gäng SUCK glömt vad det heter...MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEN.
Kålpudding! Så heter det. Det gjordes några som legat i frysen, dessa har utgjort min lunch i dagarna tre-fyra. Med min mammas lingonsylt blir det utmärkt. Och växer inte i munnen heller.
Jamen slars - såklart pojkvän också är hungrig - thats beauty of it. Desto lättare att träna upp honom dårå..a winwin liksom. :P MOTIVATION kallas det för *hehehe* Fast mammas kålpudding är inget dumt alternativ det heller ;) Faaan, nu blev jag sugen på det bara för det! (Jag lagar inte heller så gärna nån mat nu när jag jobbar...orkar inte. Jag har dock ingen pojkvän i närheten som kan fixa det åt mig...)
Men det finns faktiskt kött på burk... faktiskt så finns det det.
Burkskinka kan man äta kall så då behöver man inte laga nåt heller...
Skicka en kommentar