Ubunto

För lite drygt två år sedan slutade jag dricka cola light. Min tandläkare lyckades övertyga mig om att allt som slutar på "light" är djävulen. Något om att mina tänder sakta höll på att ruttna bort, men att jag gärna fick fortsätta fräta sönder käften och samtidigt finansiera hennes nya kök. Hon sa det med ett leende på läpparna och en skalpell handen. Eller om det var en tandspegel. Jag minns inte riktigt. Jag slutade i alla fall cold turkey. Jag la av med allt vad läsk heter. Det var jobbigt i lite drygt en vecka. Sedan försvann abstinensen.

Men.

Så upptäckte jag Ubunto.

Ubunto Cola.

För de som inte känner till Ubunto kan jag meddela att den är

a) rättvisemärkt och därmed dyrare
b) jävligt söt

Det var för två månader sedan. Jag skulle jobba natt och behövde något uppiggande. Så jag köpte en (that's right) Ubunto. Sedan dess har inget varit sig likt. Jag sitter väl inte direkt och sörplar Ubunto nonstop, men jag tänker på den där sabla läsken hela tiden. Hela. Tiden. Jag svär att de lagt knark i den. Jag står i kassan i bokhandeln och servar kunder och allt jag kan tänka är: ditt huvud ser ut som en läsk. Jag har hamnat där igen. I läskträsket. Nu hjälper det inte längre att hålla uppe en vecka. Då dör jag.
Så.
Hej då tänder.
Nice knowing ya.