tisdag 4 december 2007

För att jag är patetisk

Jag bad pojkvän gömma mina marsipangrisar igår kväll. Göm de väl, instruerade jag och knep därefter ihop ögonen, stoppade in fingrarna i öronen och visslade så högt jag kunde för att stänga ute ljudet av eventuella skåpsdörrar som avslöjar var de små grisarna finns. Så långt allt väl. Men nu börjar jag få abstinens. Det är inte det att jag är sugen. Men tanken på att det finns två chokaldövertäckta marsipangrisar undangömda NÅGONSTANS i lägenheten räcker gott och väl för att jag ska bli helt spattig. Jag fixar det inte. Kan inte fokusera. Nu börjar jakten.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Kolla bakom böckerna, i vispbunkarna i köksskåpen samt i städskrubben ;-)

Miss Upsey Daisy sa...

Jag är ändå stolt över dig.

Få se.

Jag lämnade över dem vid 11snåret i söndags... det innebär att du klarat dig 36 timmar! Horrey!

dddd sa...

Maria: Köksskåpet! VICTORY IS MINE! MINE!
Miss UD: Notera att jag skrev "två marsipangrisar". 2 är med andra ord redan borta. Karaktär, min rumpa. Tack för världens godaste födelsedagspresent! :)

Anonym sa...

Haha..jag såg ett gäng marsipangrisar inne på Konsum i helgen..då tänkte jag på dig :)

dddd sa...

Bräutigams ska det vara! Mmm... Bräutigams... Finns Bräutigams up there? Konsum? Du hädar! :D

Missy sa...

Ja, vad är väl en Londonresa mot marsipangrisar...

Viveca sa...

Du vet om att marsipan inte ens är gott va?

dddd sa...

Missy: Touché!
Viveca: Hahaha! nej, det visste jag faktiskt inte. :)