Skit
Jag var och handlade tidigare idag (folk spärrar upp ögonen och ooo:ar och aaa:ar). Bland annat en ananas. När jag kollade på kvittot efteråt såg jag att den kostat 60 spänn. 60 SPÄNN! Men OK, tänkte jag. Det är nog en förbannat god ananas. Den skall inmundigas ikväll med rostad kokos. Mmmm... Ananas med rostad kokos. Så jag rostade kokos. Och skar upp ananasen. Och kom snabbt fram till att jag pröjsat 60 spänn för en genomrutten ananas. Men OK, tänkte jag. Jag får i alla fall något att blogga om.
15 kommentarer:
Vilken skit. Jag tänker aldrig på vad frukt och sånt kostar, det är ju NYTTIGT, men fan vad dyrt det är ibland när man kollar kvittot. Har precis upptäckt din blogg och är nykär (i bloggen alltså), på gott och ont.
Men... du klagar väl på ananasen? Annars blir jag deprimerad.
va? En sån dyr ananas har jag aldrig lyckats köpa - jag skulle sverka den direkt!!
man får glädja sig åt det lilla :)
Herre min gås!
Det är sådana här exempel som min kurs i "postiv psykologi" tar upp. Jag är impad. Jag skulle bli totalt galen ;-)
Vilken affär var det? Den mellan dig och mig?
Skriv ett argt mail till ananasföretaget, det gjorde jag till Önos när jag hittade ett hårstrå i en nyöppnad syltburk. Då fick jag 150 kronor för besväret, så mycket tyckte Önos det var värt att slippa undan dålig press. Jag var så chockad av deras snålhet att jag inte visste vad jag skulle ta mig till och därför inte gjort nåt alls så det var uppenbarligen en fungerande taktik från deras sida.
Bara du inte börjar tycka illa om ananasen. Det är ju inte dens fel...
Sverka!
60 spänn? Var den täckt i guld?
Tenta snart, panikångesten kommer smygande.....har skrivit till dig på facebook och jag förväntar mig ett svar:o)
de kanske räknade fel....du får gå tillbaka och kräva räfst & deklaration...
;)
Det var mig en förbaskat dyr ananas!
En liknande grej hände mig i somras, men betydligt mindra kostsamt för plånboken.
Var på en av de många lågpris mataffärerna som finns i staden och inhandlade mig en fem-kilos vattenmelon för endast 5 kronor kilot. Kånkade hem den med hjälp av cykel och pakethållare. Svettades och dreglade hela vägen hem och funderade ut allt möjligt gott som man kunde göra med den. Väl hemma upptäcker jag att den är övermogen som s***n så det var bara att kasta den. Gick inte att rädda en endaste liten bit. Fy bubblan vad sur och irriterad jag blev, mest över att den var så besvärlig att få hem.
Gör som Kramer, gå tillbaka till affären och kräv att få pengarna tillbaka, eller iaf en ny ananas.
Alla: Jag åt upp den i alla fall. Jag upprepar: jag åt upp den i alla fall!
För lat för att gå bort, för snål för slänga rutten mat.
Gode tid, var handlar du nånstans, Seven-Eleven? :O Nu vet jag förvisso inte vad the going rate på ananas är, eftersom jag bara äter ananas i en enda maträtt, men 60 bagis borde jag ha reagerat på tycker jag. Hu.
Skicka en kommentar