Petter August
Jag ser ut som om någon gnuggat mig med margarin i ansiktet. Plus att mitt hår är frizzigt värre av fukten. Arbetskläderna andas inte. Mina fötter är blöta av svett. Det kippar i skorna när jag går. Kipp Kipp Kipp. Men jag älskar verkligen att jobba här, även om jag gjort det på tok för länge. Jag är van att hoppa omkring, blir snabbt rastlös, känner mig lätt instängd och får panik om jag stampar omkring på samma plätt för länge. Det måste hela tiden hända något. Annars får jag krupp. Men så kommer jag hit. Går upp klockan 05 och släpar mig iväg till tåget. En timmes resväg. Går in till...vi kan kalla henne Anna, och säger: Godmorgon, Anna! Ska du komma upp och äta frukost? Och Anna svarar: Ja, för helsickes bövlar, käre gode Petter August! Vad jag har saknat dig lille vän! Jag antar att det är sådant som gör att jag aldrig kommer därifrån.
4 kommentarer:
Härmed utnämns detta högtidligen till dagens gulligaste inlägg! Man blir ju alldeles glad och nästan lite avundsjuk på frökens sommarjobb! :-)
*ler*
Ja men visst... det är därför man står ut.
Att man ger "så lite" och får så mkt tillbaka.
Mhm... just det ja, JAG är ju verkligen den som bör kallas pensionär av oss två...
Har du fått svar om söndag?
Missy: Tack rara... Jag jobbar på ett himla bra ställe - när det gäller vården är det inte alltid en självklarhet. jag tror att alla trivs där.
Blue: Precis. Du vet ju precis hur det är... :)
Miss E: Hon ska till Dalsland. Sorry - skulle sms:at dig, men glömde.
Skicka en kommentar