Allt förstört
Grannen knackade på igår kväll och ville låna vindsnyckeln. Samma granne som gapar och skriker och klampar runt med kängor. Samma granne som jag vill... skada. Snett bakom honom stod en äldre kvinna. Kändes inte riktigt som om det var rätt läge att börja skälla på honom för att han låter så satans mycket när han uppenbarligen hade besök. Jag gav honom nyckeln och log lite ansträngt. Han verkade rätt trevlig, men jag tryckte snabbt undan de tankarna. Här ska hatas. Precis när jag ska stänga dörren hör jag honom säga: Då säger vi så lilla mamma. Hej, hej. Vi hörs snart. Tonläge: mycket litet barn.
Säg mig: hur ska jag kunna hata honom nu? Va?
8 kommentarer:
Inte då! Du sover väl inte bättre för att han är artig mot mamma, eller hur? Dessutom verkar han ju inte speciellt hyfsad mot sin flickvän. hata du vidare med gott samvete!
Du har så rätt. Jag fortsätter hata. Han klampar omkring där uppe as we speak. Hata, hata, hata...
Jag råkade ta min grannes tvättid idag, jag tog helt fel på datumen.
Är jag en numera hatad granne tro?
Men jag klampar inte i alla fall:o)
Tänk såhär: "What would The Hoff do?"
Jag lovar, allt löser sig med ens!
Äsch. Ge han en kram nästa gång.
Verkar som om grabben har för lite kärlek i sitt liv. Eller...feck it! Hata han! Det blir mycket roligare så! :D
Mammas pojke.
Be mamman ta honom i örat. Så smisk på rumpestumpen och inge godis på hela veckan.
Timvikarien: Nädå. Det tror jag knappast. Dessutom känner jag dig. Det är skillnad. :)
Missy: Jag ska nog börja tänka så jämt. Tack!
Cax: Jag anar att ni försöker spä på mitt hat, hahaha!
Miss UD: Hahaha! Jag älskar din nya avatar, btw! :)
Tack för att du älskar min nya avatar. Vad egentligen är min nya avatar? :-)
Skicka en kommentar