fredag 22 juni 2007

Man kan lätt bli lite filosofisk efter tre glas vin

Det skrivs om ångest. Det skrivs om skräck. Inför att bli vuxen. Jag har haft det länge. Jag har tänkt på det länge. Men den där ångesten är egentligen... ingenting. Den är ett hjärnspöke. Den är ett fenomen. Den existerar inte. Inte egentligen. Det har blivit en grej att oroa sig. Att hajpa upp sig och ösa galla över hur man inteinteinte vill bli en sådan där människa som gör ditten och datten, som beter sig si och så. En människa som personifierar allt som man fått för sig är raka motsatsen till vad man är nu. Anti-barn. Anti-ta färjan över till Danmark med hela familjen à 4 pers i bilen för xxx kr. Anti-latteföräldrar. Anti-diskutera framtida barns avföring med sina latteväninnor. Anti-stereotyp. Jag pekar inte ut någon, jag är likadan. Jag är lika anti. Lika fördomsfull. Jag är kan känna en fruktansvärd rädsla ibland. Rädd för att bli annorlunda den dagen jag skaffar barn. För den dagen kommer, hur mycket jag än försöker förneka det; hur mycket jag än försöker övertyga mig själv om att jag ska levalevaleva innan det byts blöjor och ammas - om det nu ammas. Jag börjar acceptera det nu. Att jag är på väg dit. Att det där levalevaleva är ju fan bara vanlig vardag. Fast det blir väl vad man gör det till. Och jag har inget emot vardag. Vardag är.... bra. Inget Miss KYD-format hål i väggen när framtiden dyker upp i huvudet. Ingen ångest. Det leder ändå ingen vart. Det är ingen idé att gå runt och fundera på var jag ska hitta mig själv. Börje Ahlstedt sa det fruktansvärt bra när han besökte Stina Dabrowski för ett tag sedan. Så träffsäkert. Han sa att han som ung spenderade all sin tid med att sitta på caféer och fundera över vad meningen med allt var; hur han sökte sig själv och grubblade i oändlighet. Så en dag kom jag fram till att jag sitter ju för fan här, sa han och skrattade på sitt lite bullriga sätt och slog sig på knäna. Och det är så det känns. Jag skulle kunna hålla på och leta efter mig tills det börja växa mossa på ryggen. Bo utomlands ett tag igen i förhoppning om att jag ska hitta skärvor av mig i en gränd någonstans. Fortsätta plugga i all oändlighet i tron om att jag ska bli lite klokare och på så sätt bli hel. Leta ny lägenhet eftersom den där rastlösheten som alltid kommer finnas förankrad i mig börjar göra sig påmind igen. Jag vet inte. Egentligen skiter jag i om jag blir en lattemorsa. Jag skiter i om jag blir allt det där som jag så länge så rackat ner på. Ju äldre jag blir, desto mer längtar jag efter något. Jag vet bara inte vad. Men det blir nog bra. Det är bara att leva. Det löser sig. Hakuna Matata. Fuck yeah.

6 kommentarer:

Missy sa...

Någon tänker visst lite för mycket efter tre glas vin. Får jag föreslå att du går över till drinkar? ;-)

Smartasmia sa...

Hehehee...håller med Missy ovan..tona försiktigt över till paraplydrinkarna nu:-) Eller kom och hälsa på mig som bor nära Sveriges mesta Lattemammacafé i brunogallerian. Barn finns det så himla många oönskade som behöver tas om hand om = man behöver inte skaffa själv om man inte vill. Alternativt gör man som tant jag och startar en blogg där syftet från början var att bli mentor åt yngre töser där ute. Eller så. Midsommaraftonar inbjuder till kluriga funderingar. Ta´t lugnt och ha en skön fortsatt kväll bönan:-)

Anonym sa...

Är väl inget fel att vara lattemamma? Var någon krönika i AB om det. Hur ska en mamma vara i dagens samhälle? Ska hon vara sådan sleden tjock kärring som på 70talet som satt hemma hela dagarna med sin unge? Eller ska hon ta vara på livet med sin unge och vara ute o glida med barnvagnen o ha kul?
Brossan har precis fått en baby(Hela 8dagar gammal). Och hon e ju SÅ HIMLA SÖT! Så man önskar man hade en egen liten pokémon. . Jag menar bebis. ;-) Men sen e man ju bara 21år och där finns ju mycket annat man ska hinna göra innan det blir dags att hitta en brutta o lägga en deg i hennes ugn. :-P Iofs kan det ju hända helt oplanerat också. Men jag är inte rädd. . än. . för framtiden. Eller kanske lite.. . . =()

Anonym sa...

Kör med vodka. Rent. bara ;-)

Anonym sa...

Kloke Herr Grek säger alltid att det spelar ingen roll hur långt bort i världen man reser, "you always bring your shit with you anyway"...

Själv drack jag Mai Tai igår och snackade alldeles för mycket. Idag har jag en förjävlig baksmälla. Vin är bättre. Alltid.

dddd sa...

Missy: Vin gott. Drinkar gott. Varför måste dete na utesluta det andra? :)
Smartasmia: Jag är på väg! :) Och tack detsamma!
Anonym: Absolut inte. Jag menade snarare på att det finns en rätt skev bild av hur man ska vara - antingen eller. Det känns inte riktigt som om det finns ngt mellanting. Och det där med att vara rädd, det tror jag att alla är. Mer eller mindre. Man ska inte tänka så mycket. Då får man bara en massa ljuslila hår. :)
Maria: Hahaha! Right on!
Lameilleuse: Vin är gott. Men Mai Tais är inte dumt det heller... :)