Nu ska vi prata politik
Jag var rätt korkad när jag var yngre. Jag är fortfarande rätt korkad när det gäller vissa saker, men i dagsläget kan jag i alla fall föra en vettig diskussion med folk utan att verka helt borta.
Så länge det gäller film, kläder, Britney Spears senaste nakenchock, min störda granne, fransk litteratur, The Office och några saker till. Dock inte politik. Jag och politik är... tja, det går liksom inte in. Ibland försöker jag pina mig igenom någon dassig direktsändning i SVT 24 mitt på dagen, men när man börjar prata om den institutionella utvecklingen i Europeiska Unionen brukar jag komma på mig själv med att sitta med halvöppen mun och ett frågande uttryck i ansiktet medan en salivsträng sakta arbetar sig nerför hakan.
Jag försöker knacka in sådant som man SKA veta. Och pyttelite sådant som man inte behöver veta; bara för att verka smart om någon vilt främmande människa någon gång skulle komma fram till mig på stan, trycka ner mig på marken och fråga om den nya regeringens politik är företagarvänlig. Är den det? Va? Va? Svara!
Man vet aldrig. Could happen.
Jag läste samhällsvetenskap på universitetet ett tag. Intressant. Men inte riktigt min grej. Jag lyckades dessutom hamna i en grupp där majoriteten verkligen brann för politik och klämde ur sig alla möjliga briljanta saker. Hela tiden. Varje gång jag yttrade mig kollade man på mig som om jag just påstått att jag sett en kamel flyga förbi utanför fönstret. Till slut satt jag mest och höll käften. Och åt Snickers.
Hade jag engagerat mig mer, läst mer än bara serierna i morgontidningen och bemödat mig att lyssna på vad man sa på nyheterna istället för att sitta och kritisera nyhetsuppläsarnas hiskeligt fula kläder (vem ekiperar SVT's nyhetsankare? seriöst: röd bakgrund - röda kläder - orange slips - not nice, not nice) hade jag säkert kunnat lära mig något. Eller så kan min hjärna helt enkelt inte ta in den sortens information eftersom det där facket som egentligen är avsett för politiska och smarta saker är fullt till bristningsgränsen med så mycket värdelöst vetande att det knappt går att stänga igen det.
Korkad är kanske fel ord. Ovetande? Lite trög? Inte alla chips i påsen?
Så jag är inte den smartaste hästen i stallet. Men jag kan hålla handen på ett glödhett element i 20 sekunder. Ha!
Jag tenderar att bli lite självkritisk på fredagkvällar.
Nästa vecka ska vi tala om hur man lär sig leva med en konstant pipande näsa.
11 kommentarer:
Jag håller helt med. Politik är inte min grej. Och jag måste säga att jag är ett stort fan av din blogg! Tittar ofta in. Du skriver bra! Och självklart har du fått en länk på min sida!
Vad glad jag blir! Tacks nälla du... Nä, politik är inte min grej. Men jag gillar skinnjackor. :)
Jag gillar politik. Ibland. På udda torsdagar. Och när jag inte behöver säga något intelligent i frågan. Men jag tror nästan att jag gillar skinnjackor mer... Hm.
Ja. Nu är det officiellt. Jag älskar dig Miss KYD. Vill du gifta dig med mig och underhålla mig med såna där uttalanden för resten av mitt liv? :-D
Du är inte ensam, jag känner igen mej till punkt och pricka i din beskrivning! Jag känner mej ofta som om elen aldrig blev inkopplad på mitt kontor..och när jag vuxenpluggade samhällskunskap (bla) kände jag mej dummare än dummast..
Jag tror det är så att vissa människor är födda till att förstå politik och samhällsstrukturer och yadayadayada medan andra, såna som du och jag, helt enkelt inte har det i generna. Och vadå, nån måste ju bära den manteln också. Världen skulle bli jävligt mycket tristare utan oss! Det är iaf vad jag intalar mej själv...*vissel*
Vänta här nu! Det är ju inte jag som har skrivit det där, eller? Har jag sömnbloggat igen? Har du buggat min hjärna?
Förresten, The Office *är* viktigt (visste du att det gjorts en 1:1 kopia i tyskland?)
Politiskt handikappad kanske är ordet?!
haha. Känner igen mig. Lovar!!! Det var först i Bryssel som det klarnade lite ;-)
Nej du, min kille säger i alla fall att intelligens inte har NÅGONTING att göra med hur insatt man är i politiska frågor eller om man kan rabbla upp årtal för det trettioåriga kriget eller what have you. Det har bara med intresse att göra.
Och det finns helt enkelt så mycket annat intressant att lägga på minnet - punkt slut.
Missy: Jag diggar också skinnjackor mer. Gode tid. Det går bara mer och mer utför...
Fröken Lund: Hahahahaha! Ja, OK. Då får jag kanske användning för någon av mina miljarder klänningar som bara hänger och dräller. Och skinnjackan. Jag ska ha på mig skinnjackan. :D
Jr: Sant. Någon måste ju vara lite ointresserad också. Dessutom har jag ingen i min närhet som är särskilt politiskt engagerad. Vi pratar bara skit. Vilket inte är fy skam det heller.
Asha: Nä, det visste jag inte. Keine anung. The Office är ju hur kul som helst. Smärtsamt att kolla på - men kul.
Anna: Det var ordet, sa Bill.
Maria: Jag får väl ta en tripp till Bruxelles och se vad som händer. :D
Em: Sant. Jag har inte intresset. Och det där med att det finns andra saker som är betydligt mer intressanta - touché.
Men vänta lite nu! Bara för att du inte "kan" politik så är du ju inte mindre begåvad för det. Det skulle ju vara som att säga att en person som inte kan spela trumpet är omusikalisk! Politik är ett gigantiskt ämne som kräver att man läser på HELA TIDEN och om man för det mesta anser att ämnet är stentråkigt och oengagerande så måste man ju vara machosist för att bli duktig i ämnet. Det är snarare så du ska se på saken. Du är inte så duktig på politik, men en jävel på en massa annat! :)
Och skinnjackor ÄR roligare!
Skicka en kommentar