Jag är inte förstoppad. Jag ser ut så här.

Låt mig bara förtydliga en sak apropå det där lilla inlägget (scrolla) om att jag köper strumpor istället för sexiga underkläder eftersom det är mer praktiskt. Det var någon som hade svårt med min jämförelse. För det första köper jag aldrig tubsockor. Jag är allergisk mot tubsockor. Speciellt vita. Och tydligen smittar det av sig, eftersom den enda som köper tubsockor i det här hemmet (och nu pratar jag inte om min katt) aldrig använder sagda tubsockor själv, utan snor mina fina, apdyra strumpor. Raaah! Jag har heller inte för vana att knö in tubsockor i rumpan. Eller rumpan i tubsockor. Jag har visserligen aldrig försökt, men jag kan tänka mig att det förmodligen är skönare att knalla runt med tubsockor i ändan än i ett par stringtrosor. For real.

Jag köper strumpor eftersom jag använder strumpor varje dag. Jag använder sällan sexiga underkläder. De åker ju ändå bara av. Det är väl lika bra att näcka med en gång. Med det inte sagt att jag inte äger några. För det gör jag. För sakens skull. Det är som med brandlarm. De är bra att ha när det väl börjar brinna. Nu har jag i och för sig inget brandlarm. Och det där var en väldigt konstig jämförelse. Hm.

Och det där med romantik. Jag tror inte att jag har någon vettig definition på vad romantik egentligen är. Men jag kom hem till ett kliniskt rent hem och lagad mat idag, vilket är mer än vad Mister X brukar komma hem till efter en hård dag på jobbet. Han brukar mötas av en slightly kutruggig, rufsig liten gestalt som sitter och bloggar och mumlar något i stil med: hejhejhurvardetpåjobbetåhjustdetmatenharjagjuglömtfasenocksåvadärklockan?

Jag kissar med öppen dörr eftersom jag har toalettskräck. Låt oss kalla det... terapi. Och med toalettskräck menas: vår toalett är så liten att jag tokvägrar gå när Mister X är hemma. Inte toalettskräck som i: jag är rädd för den stora vita stolen. Och då är jag ändå allt annat än pryd. Vi har raptävlingar här hemma, for pete's sake. Men när det gäller de där behoven som varenda jäkel har och de där sakerna som varenda jäkel gör* skulle jag behöva lägga mig ner på en fin liten soffa hos en väldigt dyr liten doktor och låta mig tokanalyseras för, seriously - jag behöver hjälp. Big time. Offentliga toaletter ska vi inte ens tala om. Oh, the humanity... Jag är allergisk mot offentliga toaletter. Speciellt sådana där bås. Arrrghh.. Jag. Hatar. Bås. Ryyyys...
Det är ett under att jag inte blivit apförstoppad under de sex år som jag har varit tillsammans med min nuvarande kille. Hur jag och min mage överlevt de senaste sex åren? Jag säger att jag ska duscha. (skrattpaus) Jag vet inte vad som är roligast. Det faktum att han inte en enda gång under sex års tid undrat varför jag duschar så jävla ofta eller det faktum att jag är är helt koko.

Och nu kära vänner, efter att jag berättat allt det här, måste jag tyvärr döda er.

*Bajsbajsbajsbajsbajs - jag kan i alla fall skriva det.