Jag diskuterar gärna politik
Det känns som om den här dagen har gått i marsipangrisens tecken.
Vissa skriver om Saddam.
Jag skriver om marsipangrisar.
Jag tror att den här bloggen håller på att spåra ur. Big time.
tisdag 2 januari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Men kära nån! Jag läser hellre om marsipangrisar än saddam..! Anytime!
Alltså jag undrar om för stort intag av marsipangrisar får samma konsekvens som för stort intag av Kina Snacks. Magen skriker av jämmer och idel plågor.
Sixandsevens: That's the spirit!
Fröken Lund: Jag tror att våra plågor kan vara besläktade. jag har cirkus 100 grisar kvar att avverka. Jag funderar starkt på att
a) slänga dem
b) se hur många grisar jag kan trycka i mig på en minut.
And the bets are on!
Ajaj, jag känner igen det där. är inget Fan av marsipangrisar men när dem ligger där, alldeles söta och choklad dränkta. vipps så sitter det en i mungipan och försöker komma in. Man försöker stå emot men ikke!
Jag är plötsligt väldigt glad att jag är allergisk mot marsipan. Jag har noll karaktär vad det gäller mat...
Äsch, jag har pratat så mkt om Saddam att jag kan gott läsa om dina äventyr med marsipangrisar. Bild kanske på en liten kulting?
Gott! Gillar att läsa om dina piggisar! har du några kvar...;)
Instämmer med övriga, läser mkt hellre om marsipangrisar....
Btw, har en utmaning till dig på min blogg!
Alexia: Visst är det irriterande när marsipangrisarna våldför sig på en. Vad ska man göra?
Mel: Jag önksar att jag vore allergisk mot marsipan... Och choklad...
Mary: Jag vågar inte. Jag vill inte att någon ska få prestationsångest när de ser mina vackra grisar, hahaha!
Loppanlej: En miljon. Cirkus... De tar ALDRIG slut. Vrååååål!
Bambi: Ska kika på det!
Skicka en kommentar