Ro hit fjärrkontrollen!!! *mutter, mummel*
Det är när jag vaknar mitt i natten och börjar skälla ut folk (dagens tävling: gissa hur många som sover i min säng) utan någon egentlig anledning som jag snabbt kommer fram till att det blir en sådan där dag igen. Crap. Och visst var det en finne på hakan vid närmare inspektion i spegeln imorse (läs: kl 10.45), visst var håret mer omedgörligt än vanligt och visst var jag sådär lite argare än vad jag brukar.
Alltså.
Det här med att känna sig cranky/förbannad över minsta lilla/vilja döda allaallaALLA som ens tittar på en en sisådär dryg vecka, kanske rentav en till en och en halv vecka innan Fröken Rosa kommer på besök? Det här med att Svullo tittar in så där lite lägligt och säger hejhej, nu kommer jag! och så får man inte på sig de där brallorna som är rätt trånga i vanliga fall, men passar preciiiis - plötsligt går det liksom inte att knäppa knappen och man drar runt i mysbyxor och känner sig som en riktig lodis? Den känslan, ja. Precis. Och så finnarna. Och så knackar Fröken Rosa på och slår en hårt i mellangärdet ett par gånger, erbjuder en Ipren som plåster på såren och lägger sig sedan i soffan - min soffa, WTF? - och kollar på Prison Break i fyra dagar.
Om man tar med den där jag är fet/ful/ett-steg-till-och-det-kommer-inte-vara-något-mer-kvar-av-dig-att-identifiera-än-en-liten röd fläck-perioden (som av någon lustig anledning föregås av en period då huden är bebislen och man kollar sig själv i spegeln och tänker "why, hello there gorgeous...") i beräkningen så blir det i runda siffror... typ två veckors sunkighet. Slå ut det på ett år och det blir en sabla massa sunkighet.
Var i ukvgnyrhfihrhurgih ligger rättvisan i det? Va? Tala om det för mig.
Jävla mens.
*mutter*
Jag är inne i förbannad-fasen för tillfället. Jag är med andra ord fortfarande rätt snygg.
Var la jag nu mitt maskingevär?
26 kommentarer:
Det här handlar inget om tant rosa, men I hear you. Utan istället tänkte jag lämna en annan sida åt det där med spindlar.
Jag är ett stort fan av serien Nemi och läser troget msn.se och gp.se varje dag för att få min dos. Nu till min sak igår la Nemi in sitt veto i frågan om spindlar, gå in på gp.se klicka på nemi flicken, lite ner på vänster sida, och välj sedan gårdagens seriestrip.
Allt detta för att visa att det finns en annan sida till spindlarna :D Och långt inlägg blev det också *fniss* Ber om ursäkt.
Du är inte ensam i alla fall.
Åh, stackars - det är en sån vecka. Jag lider med dig. Puss.
Jenny P: Hahahaha! Fan, vad bra. Jag älskar Nemi. Jag identifierar mig dock mer med hennes polare. Men jag har en kompis som påminner rysligt mycket om Nemi. ;)
Fröken Lund: Hittar du inte heller ditt maskingevär? Jag hatar när sånt händer. :D
Kerstin: Jag känner mig fortfarande snygg, dock - no worries... Men det går nog över snart. ;)
Choklad. Det är den enda lösningen. Jag brukar baka kladdkaka.
Ooooo... Kladdkaka! KLADDKAKA! Måste... Ha... Kladdkaka...
Överkurstips; Jag brukar värma frysta hallon & jordgubbar i micron så det blir som en schysst varm bärsås, sen häller jag det över kladdkakan. Sjukt gott.
Aaaaarrrghh....
Du kanske blir lite muntrare när jag berättar att jag drömde om dig inatt. Ha ha. Helt störd jag är som drömmer om folk jag inte ens träffat i verkliga livet. Men grejen var den att du beklagade dig hemskt mycket över att Tom Cruise - som du i min dröm för övrigt varit tillsammans med - så snabbt kommit över dig och gått vidare till Katie Holmes.
Ja, herregud. Vad vore livet utan drömmar? Min egen Comedy Central i vardagen.
Ahahahaha! Jag känner mig hedrad. Själv drömde jag också någon skitstörd dröm. Tyvärr har jag glömt vad det var. Fasen.
Så. Var jag snygg och intelligent?
Tompa, säger du? Been, there done that. och den där jävla Katie... Morr..
Ojoj, ta det lugnt hördu :) Det är trots allt bara några dagar :)
För mig är det två veckor. Först blir jag förbannad för minsta lilla. Sedan svullnar jag upp. Sedan får jag finnar. Sedan får jag mens. Alla djävligheter liksom bara avlöser varandra. Det blir två veckor. Why, God? Why? :P
Precis så är det! Jag har lust att slå vissa kolleger på käften vissa dagar i månaden, men ett maskingevär hade nog också funkat! ;)
Ratatatatata!
:D
Jodå, du hade liksom den där filmstjärnelooken och alltihop.
;-) Jag minns mest att du var så irriterad över att Tompa kärade ner sig i nya brudar så lätt. Han borde ju vara sjukt deppig istället eftersom du dumpat honom. Ja, min hjärna alltså.. What can I say?
Det där med finnar slår förresten aldrig fel. En finne på hakan = lingonvecka i antågande. Fy fan. Jag brukade tänka att jag aldrig var pms:ig (skrattpaus för alla mina expojkvänner) men jag har kommit på att fy fan vad jag är pms:ig. Jag blir så förbenat deprimerad och arg för minsta lilla. Dessutom får jag känslig hud. Jag kan knappt sova på nätterna för att lakanet inte är helt slätt, eller så är det för slätt, osv.
Jag hör dig. det är precis samma sak för mig. Det där med lakanen har jag aldrig tänkt så mycket på, men om kuddrna ligger lite fel/om sambon snor en av mina - när jag är pms:ig? Då kan jag inte svara för följderna...
Filmstjärnelook, säger du? Yeah, right. Men tack ska du ha, hahaha! :D
Jag vill också ha ett maskingevär... måste skaffa studsare iaf och det snart!!! Ha de!
scary. Vi har samma pms period!
Loppanlej: Ha det bra i fjällen! Och lämna maskingeväret hemma. :D
Ajja: Ska vi bilda klubb? :D
Då får ni minsann bilda klubb med mig också, för jag är mitt uppi det också. Which reminds me. De satans svettningarna som ibland bryter ut. Vissa gånger känns det som att jag teleporterats 25 år framåt i tiden och befinner mig i klimakteriet. Är det såhär det ska vara, vid 26 års ålder?
Skönt att höra att man inte är ensam...
Visst är livet underbart...
Jag kände för att slå nån här tidigare i veckan när jag satt på jobbet. Slå hårt. Spelade inte så stor roll vem, bara jag fick slå någon. Men fick jag det? Nejdå, jag skulle sitta där och vara snäll och trevlig mot alla kunderna...
Btw, Nemi finns att läsa på dn.se också om man tycker att två inte räcker... =)
Hm, känner att jag måste ge mig in i diskussionen nu. Haft liknande tråkigheter själv (maskingevär o allt). Sen hittade jag frälsningen. Jag säger bara ett ord: p-piller
Maria: JA! Varför görs inte sådana necessärer? Mycket märkligt. Mycket märkligt indeed...
Fröken Lund: Vänta bara tills du blir 27. Jag säger bara: AKTA ER ALLIHOP! FÖR NU LADDAR JAG OM!
Mill: *sjunger som Michael Jackson*: "You are noooot alooooone..."
Msme: Kan du inte slå sådär lite i smyg, när ingen ser. Och sedan se jätteoskyldig ut. Fungerar för mig. DN? Måste kolla!
Spiro: Been there, done that. Jag har redan spillt ut alla pinsamheter här på bloggen så jag kan väl lika gärna fortsätta. P-piller var inte riktigt min grej - kom jag fram till efter 10 års knaprande. Jag tappade lusten. End of story. Never again. Då tar jag hellre humörsvängnigarna och fulhetsperioderna ännidaj...
Vad händer när jag fyller 27? Jag har bara två månader kvar till min födelsedag ju!
Moahahaha! Då händer det grejer, vill jag lova.
Nä.
Så farligt är det inte.
Och vet du? Idag blev jag tagen för en 20-åring. Typ. Än finns det hopp. Tjohej!
Vallningar har jag haft i flera år. Det fick jag när jag fyllde 20. Ömsom varm, ömsom kall. Vissa nätter kan jag bli helt tokig. Täcke, inte täcke. Bara påslakan - oj, nu blev det svinkallt. Och så varmt igen. Det bådar ju gott inför klimakteriet. Jag enar - det kan ju knappast bli värre? Eller?
Skicka en kommentar