lördag 30 december 2006

Chit-chat

Jag sprang på en gammal klasskamrat i affären idag. Jag hatar när sånt händer. Jag är inte mycket för att chit-chatta med människor som jag har noll gemensamt med och som jag dessutom inte träffat på hundra år. Därför försökte jag gömma mig bakom sylt- och marmeladhyllan, men hon såg mig i alla fall. De borde seriously tänka på att organisera om de där hyllorna. Fanken, tänkte jag och kollade min matvarukorg. Toalettpapper. Varför ska man alltid springa på folk man känner eller inte har träffat på länge när man har dasspapper i korgen? Eller kommer direkt från gymmet, utan att ha duschat? Och har värsta dassiga jeansen på sig? Och en noppig H&M-jacka? Och känner sig ful (dock inte lika ful som förra veckan, mind you...)? Att hon ser ut som en liten docka gör inte saken bättre.

Hon: Nämen, heeeeej! Hur eeeee det?
Jag (låtsas inspektera en syltburk): Åh, hallå, hallå!
Hon: Det var inte igår. Vad gör du nu för tiden?
Jag: Jag, eh, läser franska.
Hon: Franska? Jaha. Har du varit i USA? Du skulle ju plugga där.
Jag: Eh... Hrrmmm... Jo. Men det blev inte så.
Hon: Vad trist! Varför inte?
Jag: Det kostade typ en miljon...
Hon (avbryter): Jag är snart färdig med min utbildning. Vad läser du?
Jag: Franska. Jag läser franska.
Hon: Jag läser logistik. I Skövde. Det är sååååå roligt.
Jag: Skövde? Fy fan vad trist. Jag skulle ta livet av mig om jag var tvungen att plugga logistik i Skövde. Vill du att jag ska bryta nacken av dig här och nu? Så slipper du eländet. Vänta, jag ska bara ställa ner korgen...*
Hon: Så. Bor du här i närheten?
Jag: Ja.
Hon: Ensam?
Jag: Nä, jag bor med min pojkvän.
Hon (tittar ner i min korg där det ligger en djupfryst pizza, en burk cola light och en liten chokladkaka): Jaså. Jaha du.
Jag: Så.
Hon: Så.
Jag: Men du får ha det så br...
Hon: Franska? Är det ABF? Kvällskurs? Vad synd att du inte kom iväg till USA. New York, eller hur? Trist. Jag är snart färdig. Jag läser logistik.
Jag: Du är ful**.

*OK. Jag sa aldrig det högt. Men jag tänkte det.
** OK. Jag sa aldrig det högt. Men jag tänkte det.

10 kommentarer:

Caravaggio sa...

Usch jag avskyr ens lyckade gamla klasskamrater.

-Va?! Har du inte börjat plugga nåt program än?

Vill dom ha en skalle på snoken (som Petter hade rappat) eller?

Jag tycker du borde ropat det efter henne när hon gick.

Förresten, vid den datorn jag sitter nu kan finns ç som fast tangent, erkänn det vattnas i munnen på dig när du hör det mwahahaha

Mill sa...

Det är ungefär som när man möter någon på gatan och genast tittar in i ett skyltfönster och passerar utan att se någonting. Jag är specialist...

Anonym sa...

He he he he... Men lilla gumman, vi är ju såklart de mest lyckade av våra gamla klasskamrater. Tänk på alla filmer - det är alltid nördarna som lyckas bli något efter skolan medan de docksöta poulära tjejerna bara blir med barn och blir hemmafruar(Tänk "Romy & Michelle"). Hur kul är det på en skala då?
Gott nytt år på dig! Ses efter dina 100 tentor när du är människa igen. Hälsa sambo. Kram!

Kerstin sa...

Hahahahaha - och jag vet vad du menar. Jag tyckte du skötte dig galant...

Fröken Lund sa...

Ha ha ha. De är avskyvärda de där människorna. Dock brukar de allra flesta dö likt troll i dagsljus när jag kläcker ur mig att jag nu läser juridik (nåt som låter mycket, mycket, mycket häftigare, flashigare och brightare än vad det egentligen är). Annat var det när jag läste finska. Då fick jag samma bemötande som du fick här, fast med ännu mer nedlåtande och lismande kommentarer.

Anonym sa...

Åh shit, jag hatar det där, speciellt när man försöker gömma sig men blir upptäckt. Jag brukar utbyta standardversionen av uppdateringsfraser och sen ursäkta mig för att jag ska hinna med bussen/tåget/whatever.

Anonym sa...

Jag har ju flyttat från byn, så för min del känns det ju bra att möta gamla klasskompisar (förutom det faktum att jag gått upp 15 kilo sen jag gick i skolan..) :)

dddd sa...

Carvaggio: Hon var inte lyckad. Hon är säket grymt olycklig. Joho. Det är hon visst. Och jag ropade faktiskt det efter henne. Men inte så värst högt. Skicka hit den där tangenten, för tusan! Gott nytt år på dig! Vi syns kanske på humanisten nästa år. Jag vet iaf hur DU ser ut, hehehe! :D
Mill: *visslar och låtsas som ingenting* Precis!
Linda: Gott nytt år på dig med och ha det så kul ikväll! Vi ses i maj någongång...
Kerstin: Visst gjorde jag! Hon lever ju fortfarande. :D
Fröken Lund: Nästa gång ska jag säga att jag läser till hjärtkirurg. Ska bli kul att se reaktionen. :D
Mary: Hahaha! Jag ska köra på det nästa gång. Förhoppningsvis ska de inte med samma buss. :)
Maria: Det är så bra när man kan gömma sig bakom hyllor. I min lilla Ica-affär är det omöjligt. Folk ser dig var du än är. :(
GOTT NYTT ÅR! :D
Jerk: Välkommen i klubben. Jag har också gått upp 15 kilo seda jag slutade skolan. Jag skojar INTE. Jag vidhållerdock att det är pure muskler. Joho. Det är det VISST! :D

Linda K sa...

u go, miss! hon var ju självklart en sån där töntig överspänd människa som det alltid slutar dåligt för i filmer.

dddd sa...

Helt klart. Oh, ja. Helt klart. :D